På mina resor över jorden har jag stött på mycket. Jag har träffat många människor och lyssnat på både dem och deras anläggningar. Gemensamt för dessa har nästan alltid varit en lite spretig presentation vilket gjort att man aldrig riktigt sugits in i musiken. De kan låta fint och vackert, men det sista i närvaron har uteblivit.
.
.
Borta bra men hemma bäst...
.
.
Jag blir alltid förundrad varje gång jag kopplar upp ett par QLN Prestige Three. Det spelar ingen större roll om det är en klen rörförstärkare eller en herrejösses-monster-förstärkare på 2xhurmycketsomhelst watt. Man blir ALLTID belönad med ett par P3or.
Det nätta avtrycket på golvet är nästan skrattretande. Storslagenheten i ljudbilden suddar ut det flinet snabbt som attan direkt efter man tryckt på play. Mängden information som formligen översköljer en gör att de flesta som sätter sig ner framför ett par P3 första gången oftast utbrister ett spontant "OJ" eller "jösses". Jag har hört långt grövre saker sägas också, men detta är en familjevänlig sida och jag håller alltid hög nivå.
.
.
"Hur i hela helvete är det möjligt?" frågade jag Mats första gången jag lyssnade på dem. Detta var innan de hade släppts till allmänheten, och jag och min kära kollega från Örebro satt och fick en förhandslyssning. Detta var våren 2018. Mats log lite och myste nog mest när både jag och Sladd satt och stirrade lite fånigt på varandra.
Sen dess har det gått fyra år. QLN har börjat göra ett ganska stort segertåg över hela världen, och det har tillkommit flera nya intressanta modeller. Alla med samma höga nivå för sin prisklass.
QLN spelar musik. Du lyssnar inte på högtalaren, utan du lever dig in i och (nästan) absorberar musiken med hela kroppen. Hela ditt väsen blir en del av låten som spelas och världen utanför med alla dess bekymmer försvinner långt bort.
De blir dina för futtiga 95'000 kr och du kommer att tacka alla gudar (som finns eller inte finns) för att Mats Andersen sattes på jorden.
